Lugnt sinne

Att vakna, höra regnet mot fönstret och vet att man får vända på sig och somna om. Den känslan! Det är helg, jag är ledig, inget planerat och sinnet är lugnt. Vaknar utvilad. Härligt när allting får ta sin tid. 

Det blev en gråmulen dag men med varma vindar och friskluft som blåser omkring en. Lite pyssel hemma och sedan ut på en härlig lång promenad med mamma. Det är ett härligt sätt att umgås. Man kan prata med varandra det finns inget "jag ska bara" som tar upp ens tid, sådant som gör att man kanske inte lyssnar riktigt noga. Men här på våra promenader kan vi bara fokusera på varandra. Men det är tillåtet att det blir tyst, ibland kan en tystnad när man är tillsammans med någon annan vara guld värt. Det är en konst och betyder mycket (för mig i alla fall) att två personer kan umgås och det får vara tyst.

Jag och en vän har ett uttryck, att vi är osociala tillsammans. Man kanske inte är på humör för att gör något men man gör gärna det där ingenting tillsammans med någon annan. 

Sensate tiden har jag även hittat tillbaka till min systemkamera. Det går lite i vågor mina olika intressen. Just nu är kameran uppe mycket. Mobiltelefonen i all ära, jag tar mycket bilder med den, men det är en annan känsla att ta en bild med systemkameran. Och sådana här dagar tycker jag ger ett underbart ljus. 

Jag gillar att fotografera växtligheten, det finns så mycket fina färger och kontraster.