På ett år!

Tänk vad härligt det kan vara att umgås med människor när det är så grått och mörkt ute! 

För 1 år sedan gjorde jag (skulle jag säga idag) många val som idag ger utdelning. 

Några är att JAG...

... sökte till en utbildning jag velat gå länge men inte trott att jag skulle klara av.

... hittade en kör och börjad sjunga igen.

... valde att gå och pratat med någon om allt som just då stressade mig. 

... tog tag i intressen som segling igen, att börja tänka på det är startskottet.   

IDAG...

... har det gått ett år (!) på utbildningen och jag klarar det! 

... fått tillbaka känsla av vad att sjunga verkligen kan ge mig.

... vissa stressmoment finns kvar, men de är under delvis kontroll. 

... har jag genom både utbildningen, segling och kören träffat nya vänner och känner mig gladare och mera livfull. 

Nu har även julen gått och nyår är på intåg. Haft en skön lugn känsla av julen i år, den har givit mig en bra känsla, nyårsfirande är inte så viktigt för mig men blir i år med några goda vänner och deras familjer. ❤

Nu kör vi vidare under 2019 på vad 2018 har erbjudit och gör det till en vana! 

                                    

Livet

När är tiden att göra vad jag vill och när ska jag göra det jag måste och behöver?

Så länge jag kan minnas har jag gjort det jag velat, valt skola som jag vill gå i, fritidsintressen, jobb och utbildningar. Det har gjort att jag mått bra och tyck livet varit skoj och som jag vill. Nu har jag tagit mig an en lång och krävande utbildning till förskollärare, någonting som varit på gång länge, men om jag ska vara ärlig har jag nog varit rädd för dessa studier - inte redo. Men nu har det snart gått ett år på utbildningen och det känns fortfarande bra.

Men en annan känsla som nu väcks inom mig är just denna möjlighet att gör det jag vill i livet. Jag ser människor som släpper jobb och boende för att åka och segla för hela slanten, vänner som flyttar till andra sidan jorden och närmar sig att leva det liv de känner att vi människor borde leva. Ett liv med medmänniskor, hjälpsamma och närvarande. Men här hemma känns det som vi fortfarande lever efter vårt egna schema hela tiden, sitter med våra telefoner och är allmänt ensamma och ser inte människorna omkring oss. Antalet grupper på socialmedier med målet att stötta en annan människa eller bara visa att vi inte är ensamma med våra problem, att ingen är ensam. Men att det också finns människor omkring oss som vill glädjas med dig i din lycka ❤

När jag hade ett fast jobb (nu tjänstledig ifrån) som jag hade goda möjligheter att vara ledig ifrån och lite bättre ekonomi än nu som student, då hade jag ingen inspiration att göra någonting. Nu när jag studerar och har jag mer tid att planera som jag vill och att tänka och fundera. Men jag är också mer låst av seminarium och ekonomi än man kan tro. Men jag har så mycket inspiration inom mig som bubblar och vill ut! Saker som jag vill upptäcka och göra.
Vad vill livet uppnå med att inspirera mig när jag ändå är så låst? Jag kan ju inte vänta med allting tills jag studerat klart om 2,5 år!?
En vän till mig sa att, när jag tog steget att börja studera så öppnade jag troligen upp mig själv för förändringar, jag släppte på någonting inom mig och lät livet komma in. Men hur ska jag leva efter mig själv och min vilja men ändå så som samhället (tyvärr) är uppbyggt?

Skogen ger mig lugn och ro och är ett av de ställen där jag känner mig helt fri.    

Inhale -> exhale

Nu när jag är ledig två veckor innan skolan börjar så kan jag göra vad jag vill och ingenting. Men även om det nu skulle kunna vara och borde vara en tid för återhämtning så känner jag redan hur tankarna flyger fram i huvudet - saker jag vill göra för skoj skull - grejjer jag behöver och vill köpa (för vilka pengar...) - och att kurskamraterna började stressa upp sig ang skollitteraturen för flera veckor sedan, hjälper inte mig alls!

Jag vet att jag kommer njuta av mina två veckor men känner ändå redan att planeringen måste starta redan nu för att jag ska få det lugn som jag uttalar mig om att jag har... för jag har faktiskt en plan och en syn på hur jag vill hantera saker och ting men märker direkt att när jag bara har det i huvudet (inte nedskrivet) så får jag det att bli mycket större och stressigare än det behöver vara. Jag vet allt detta om mig själv, jag är bara inte helt färdig med processen än. 

Så jag fyller mitt liv mer och mer med mina val, ja eller det har jag väll alltid gjort 😁, med grejjer som JAG vill göra, spelar ingen roll om jag har nån med mig som jag redan känner, om inte, träffar jag nya.

Jag kan ibland komma på mig själv att vara avis på vänner som gör så mycket roliga saker och sen faller poletten ner, jag kan också göra roliga saker. Saker som JAG tycker är kul och brinner för! 

Så nu när jag gjort mina listor och lyckats få tag på 3 av 4 böcker till skolan på bibblan så känns det bra. 

Bomull i huvudet

Även om jag har jobba det senaste åtta veckorna har jag hunnit njuta av sommaren och denna värme vi haft. Jag hade mycket fri tid då jag skrev på min sista hemtenta i maj och efter det har jag varit ledig några veckor innan sommarjobbet började. 😃 Nu är bara sex terminer kvar! N E D R Ä K N I N G ! Jag hann med en liten vandring, lite dagsseglingar och massa bad i havet under min lediga tid.

Nu är jag ledig igen och började ledigheten med en helgsegling, seglarintyg 2 (gillar att samla stämplar in min blåa bok 😁) åh vad jag får mersmak! Nu är huvudet fullt av nya kunskaper som måste övas och nötas på men också nya möjligheter!

Jag har en känsla av frihet inom mig, det är så skönt, jag väljer vad jag vill göra och gör det. Det är bara jag som kan ta beslut om mig. Ofta kommer dessa insikter när jag är själv i skogen eller vid havet, ställen där det bara är naturen som låter och tankarna kan sväva fritt. Hemma störs jag lätt av alla "jag borde..." de tankarna finns inte när jag är ute. Känns som om tankarna bara mjukt landar på bomull i huvudet och ge små hintar av idéer och förslag. 💭

S E G L I N G ⛵️

Första morgonen efter en god natts sömn i båten. Vaknar skönt utvilad och ser att det är blå blå himmel och sol som kommer möta mig när jag går ut. 

Ute är det en klar men fuktig luft, som solen snart tar hand om, fin tunn dimma som sakta löses upp, hör fiskarna som ploppar i vattnet, fyra sjöfåglar startar som på en signal och flyger lågt utmed vattenytan innan de sakta stiger. Den här tidiga stunden innan alla andra båtar i gästhamnen vaknar kan vara den bästa på dagen.

Jag fascinerad alltid av hur lugn jag blir av sånna här platser, det är som om ingen morgondag finns, bara nu. Sakta sakta hör jag hur dragkedjor dras upp på båtarna, snart kommer lugnet vara över och en ny dag med nya erfarenheter tar vid 🙏🏻

Snart slut?

Nu har första hemtentan lämnats in och väntan på svar har börjat. Det är en hemtenta till på denna kurs men vi har börjat förbereda oss för vår första VFU-period. Tre veckor på en förskola. Ska bli så kul! 😊

Praktik och teori ska nu börja svetsas samman 🔗 och mitt huvud ska börja få leva i barnens och fantasins värld igen. Jag ska börja granska mig själv och mina tankar, funderingar och värderingar. 💭

Tiden går undan, hemtenta 2 ska in om ca 2 veckor och sen är det 3 veckor praktik och en kurs till --> sen är termin 1 över! Det går fort, kanske ibland lite för fort. Vill ju hinna komma ihåg det jag läser  och upplever. Ventilera och reflektera. 🤔

En del av lägenheten är belamrad av skolan. Men har ändå tvingat in lite blomster. 🌿 Blomster lugnar! 💚

Ibland går det fort

JAG KOM IN!

Även om jag visste att jag skulle få ett sent besked (då jag hade en sen anmälan) så blev jag besviken när det första antagningsbeskedet kom i december och jag var reserv 100. Det var då jag kände hur mycket jag ville det här.
Jag trodde att jag hade preparerat mig med tankar som att "det är inte hela världen du kan söka igen", "det är många som söker och du är ju sista prioritet". Det verkar dock inte ha fungerat i min hjärna då jag kände mig väldigt besviken även efter andra antagningsbeskedet och då hade jag åkt upp till reservplats 15. Men inget var säkert. Jag gillar ordning och reda, hinna förbereda mig och veta vad som krävs av mig. Det är som två logiska hjärnor tävlar mot varandra.

När jag fick kallelsen på måndagen till reservuppropet på onsdagen så spratt det till i kroppen. Nu hade jag en riktig chans! Jag skickade min bror som ombud, jag hade ett annat möte inbokat som helst inte skulle avbokas. Den dagen fick jag inte mycket gjort på jobbet.
Sen kom telefonsamtalet från brosan. "Välkommen till studentlivet!" 

På två dagar avslutade jag mitt arbete och lämnade över så gott jag kunde till mina kollegor. Nu är det bara extraarbete och sommarjobb som jag planerar där.
Det här är nytt för mig. Jag har tidigare studerat på en KY-utbildning (idag YH) men det här är helt annat upplägg. Bara att lära sig hitta salarna på en stor högskola, skaffa inlogg, förstå sig på studiesidan, vilken litteratur behöver jag, CSN(!), osv.

Många sa: "Hur ska du fira?" (Det verkar vara viktigt?)
Jag har nog inte "firat" än, 2 veckor in på termin 1. Jag har inte riktigt landat än, allting är inte på plats. Jag kan inte njuta fullt ut förens jag vet att allt praktiskt ordnar sig. Det låter kanske värre än vad det är men jag behöver smälta att jag i 3,5 år ska studera. Studera till någonting jag har arbetat med mycket och älskar men inte varit redo för steget fullt ut.
Om några veckor är första kursen slut och vi ska ut på VFU (praktik) då ska jag njuta mer. Nu handlar det mest om att hinna med att läsa litteraturen och så vore det ju bra om jag lyckas förstå den också 😀

Jag kan lägga hur mycket tankar jag vill på det här, men det häftigaste och viktigaste är just nu att det är JAG som styr hur det här kommer gå. Det är JAG som bestämmer om jag ska klara dom här åren och med vilken inställning!

Men ta mig tusan: JAG KOM IN!